Prins Bertil Memorial

Hej Hopp, Fian här för att rapportera..
Bra att man inte kommer ihåg sitt gmail konto när man för första gången ska försöka blogga..., men fick låna Ivars inlogg :-)

Så var det alltså tävlingspremiär i boulesverige 2008. När vissa andra tokar var i Höganäs för att spela 24 timmars (hur man nu kan få för sig att göra det??) stannade vi andra pretton (dvs Ivar, Folke och Sofia) kvar i Estocolmo för att spela Prins Bertils Memorial i PB ute på Djurgården!

Första matchen var mot Bengan, Anna Strand o co. Efter 5 snabba poäng i första vändan kändes det mycket bra. Vändan efter tappar vi 4 och det blir match utav det. Vi torskar till slut med 11-13, vilket man möjligtvis kan skylla på oturliga lilleflytt etc. Det var gruppspel om 3 lag som gällde så det var bara att vinna nästa match för att stanna kvar i tävlingen. Vi mötte ett lag i blå tröjor och tråkigt nog för dem gav vi dem inga poäng alls. En timma hade passerat och vi var klara med våra gruppspelsmatcher. Nu hade vi ett par sköna väntetimmar (det vi gillar så mkt med denna sport, NOT). Bengan o hans gäng fick lite problem med båtröjorna men kunde till slut vinna och vann gruppen.

Medan vi väntade läste Folke MacWorld och planerade för Sibiriens nya hemsida, vi fick besök av en räv precis utanför fönstret som Ivar försökte jaga med kameran och så bjöds det på schysst lunch!

I åttondelen och kvarten tajtade vi till vårt spel och skärpte till oss så dessa matcher stökade vi av relativt fort. Fick bland annat se en hel del fint skytte från Folke och Ivar började visa carreuer! Därefter ytterligare en timmas väntan på att få spela semifinal och nu började folket droppa av från PB men vi fick istället celebert besök av vårt fan Maja. Det blev till slut Boogänget med bla Kerstin & Dagge som skulle stå för motståndet i semin. Själv darrade jag på handen några vändor men det kändes stabilt hela tiden och vi vann med typ 13-4. När det var dax för final var det verkligen dött i hallen men det var fina prispengar att spela om så det var bara att tagga till, för att slå ett gäng jag verkligen känner igen men inte har en aning om vad de heter...

Vi börjar med att tappa en 4:a, vi fajtar tillbaka och är på ett par vändor ikapp 4 lika. Vid 4-5 dänger vi till med en 5:a efter att vi alla tre gjort vad vi skulle i vändan och det kändes tryggt. Plockar ett par poäng till och vid 11-5 gör de en del missar som öppnar för att jag får chansen att lägga in kulan för match. Kulan drar iväg lite bakom lillen och det blir mätning... - den är inne!, och saken är avklarad på 40 min. Skönt! Jag får äran att höja den gigantiska bucklan till skyn ackompanjerat med ett stort leende och skönt klirr i kassan (3000 pix var 1:a priset!)

Hoppas våra sibiranska vänner i Höganäs har det bra och håller sig vakna!!

På återseende
//Sofia